Efter tre dagar på det första hotellet har vi bytt till Yogi Lodge där Kalle och jag delar ett dubbelrum och Golden Lodge där Henrik har ett singelrum. Men vi ska byta hotell igen för våra sängar är stenhårda och vi bor granne med ett hindutempel som spelade indisk musik på högsta volym kl 5 imorse. Lyckligtvis hade jag öronproppar med mej som jag använde imorse så jag kunde somna om. Nu när vi gick hemifrån var det någon kille som sjöng live där. Man tror nästan att trumhinnorna ska spricka när man går förbi.

Jag gillar inte Varanasi så jättemycket faktiskt. Blev besviken efter allt bra man har hört om staden. Som Pushkar fast större tycker jag inte stämmer alls, Pushkar är fortfarande min favoritstad i Indien. Dit vi har flyttat nu finns det inga bra restauranger i närheten och vi har inte hittat några kläaffärer eller bokhandlar heller. Men nu när Kalle känner sej bättre ska vi gå på mer upptäcktsfärder.

Vi har varit i Varanasi nu i fem dagar och har inte lyckats göra mycket mer än att se några lik brännas nere vid floden.
Vi bor i gamla stan som är en stor labyrint med 1,5 meter breda gator fulla med kobajs där kor, indier, turister och motorcyklar tränger sig fram. Det är så jäkla svårt att hitta här, vi kommer jämt ut vid Ganges eller bilgatan vid helt andra ställen än man trodde att man var på väg. Lite beror det på att Henrik och jag har varit lite dåliga i magarna i någon dag nu så vi har hållit oss nära hotellet. Vi drack en dålig apelsinjos, jag är på bättringsvägen och äter normalt efter en sängliggande dag men Henrik som ”ville vara riktigt säker” på att det var apelsinjosen vi blev dåliga av drack en till och är nu så dålig att han knappt kan röra på sig. Vi har idag fått i honom 2 ägg och lite äppeljos (tetrapack) men om han inte är bättre tills i morn så kanske vi måste gå till farbror doktorn med honom.

Henrik och jag är lite sugna på att ta trumlektioner, det finns massa musik- och yogaskolor här. Musiklektioner kostar ca 8 kr per timme.

Förresten så blev Annika stångad i rumpan av en kossa, men det gick bra.

Igår kom vi äntligen fram till Varanasi, efter mer än ett dygn på tåget. Vi hade ju bara två platsbokade biljetter och en som var på väntelista, men självklart fick vi ingen plats, så Kalle och jag fick dela på en brits. Det var väldigt trångt.

Vi hade bestämt oss för att åka till ett hotell som stod med i Lonely Planet, och dom varnar i boken att många rickshawchaufförer kan ta en till ett annat hotell än det man ber om som har liknande namn. Det hette likadant och vi fick bra rum, ett dubbelrum med toa och dusch och en liten balkong för 150 rs och Henrik ett singelrum utan toa för 60 rs. Men idag när vi gick ner till floden såg vi att det låg vid fel ghat. Idag gick vi och letade reda på det hotellet vi ville bo på och det var mycket mysigare, men dom hade bara två dubbelrum lediga, inget singelrum. Vi har kollat på flera andra hotell också som är bättre än där vi bor nu så vi byter nog imorgon.

Killarna som jobbar på vårat hotell är så konstiga, dom insisterar på att följa med oss när vi ska någonstans och visa vägen. Det är ju snällt, men man blir misstänksam för nästan ingen i Indien är så hjälpsam utan att vilja ha betalt för det. Men han sa att det inte kostade något så vi tänker inte betala.

Varanasi är en väldigt stor stad med fullt av små slingrande gator där man lätt går vilse. Men dom har västerländsk mat här iaf, och det räcker för att göra oss nöjda. Nu blir det corn flakes till frukost och falafel pita till middag.
Vi har gått längs Ganges på ghaterna men vi har inte sett några lik och vattnet ser inte så lortigt ut som jag trodde det skulle göra. Än så länge har vi bara sett några män bära på ett lik insvept i lakan på en träbår på väg mot vattnet.

I onsdags åkte vi från Kumily. Först buss kl 5.00 till Kottayam och därifrån tåg 12.00 till Mumbai. Vi trodde det skulle ta ca ett dygn men vi kom fram 5.00 på fredag morgon. Så det blev två nätter på tåget. Det gick bra men som alltid väldigt äcklig och stark indisk mat i två dagar. I Mumbai hade vi tur och fick plats på ett tåg som gick en timme senare till Aurangabad. Vi hade sett fram emot att få äta på McDonald’s i Mumbai, men det var stängt så tidigt på morgonen.
Det fanns inga platser på second class sleeper som vi alltid brukar åka på så det blev obokade sittplatser. Vi hade tur som var tidigt ute och fick tre platser bredvid varandra, för på indiska tåg säljer dom biljetter utan platsnummer och dom säljer obegränsat antal biljetter vilket betyder att det är fullt med folk som står i varje vagn och man sitter fyra stycken på en bänk som är menad för tre. Det tog 8 timmar att åka till Aurangabad.

Aurangabad var ännu en tråkig halvstor indisk stad med bara indisk mat. Det enda positiva var att vi fick tv på hotellrummet. Det är första gången på den här resan. Första dagen orkade vi inte göra något efter den långa tågresan men på lördagen åkte vi till Ellora-grottorna. Vi tog lokalbuss dit eftersom det är mycket billigare än att åka taxi, men det är bland det värsta som finns att hitta rätt buss på indiska busstationer. Alla skyltar stod på något indiskt språk och ingen man frågade kunde engelska. Det fanns en informationsdisk som sa vilken hållplats bussen skulle komma till, men när vi frågade busschauffören om den åkte till Ellora fick man nej till svar. Det visade sej sen att det var en buss som stod bakom den andra bussen som vi skulle på. När man sitter på bussen har man ingen aning vart man ska kliva av eftersom det inte står några skyltar vart man är och det är väldigt sällan någon passagerare bredvid en kan engelska. Men oftast så brukar biljettförsäljaren vara hjälpsam och säga till en när man ska av.

Ellora-grottorna är ca 1500 år gamla och det finns 36 stycken, buddhistiska, hinduiska och jain. Dom är uthuggna ur ett berg och en av dom är världskänd eftersom det är den största som har huggits ut av ett enda stenblock. Det var väldigt intressant att se, fullt med statyer av gudar och Buddha. Dom ligger i en lång rad och det är tre kilometer mellan den första och sista så det var väldigt jobbigt att gå där under den stekheta solen.

I igår tog vi med oss packningen och åkte vi till Ajanta-grottorna. Det är 26 st 2000 år gamla buddhistgrottor. Dom var annorlunda än Ellora-grottorna för några av dom hade väggmålningar (mural på engelska) och vissa var inte ens färdigbyggda. Tyvärr så har det mesta av väggmålningarna blivit förstörda så man ser inte vad det föreställer så mycket. Det var inte lika långt mellan dom grottorna och hälften låg i skugga så det var inte lika jobbigt att kolla på dom.

Från Ajanta tog vi buss till Jalgaon och här fick vi också ett rum med tv. Vi hade velat åka tåg till Varanasi idag eller igår kväll men det var fullsatt så vi åker imorgon eftermiddag. Vi fick bara två platsbiljetter och en utan platsnummer, så Kalle och jag får väl dela på en brits. Jalgaon är lika tråkig stad som Aurangabad så det känns tråkigt att behöva kasta bort en dag här. Vi längtar till Varanasi där man antagligen kan få tag i lite västerländsk mat.
Ikväll är det iaf Grammisgalan på tv och förhoppningsvis fungerar ljudet på tvn till dess.

Idag har vi varit på världens sämsta nationalpark. Några uttrar, vildsvin och en bisonoxe såg vi. Inga elefanter som man nästan var garanterad att se. Det djur jag verkligen ville se var lejon tigrar (efter vilda protester av syster så måste jag ändra men vad är det för skillnad egentligen?) men dom var så sällsynta. Kändes inte som det var värt att kliva upp klockan sex och projsa 250 rs för den upplevelsen.

När vi skulle åka därifrån så träffade vi en riksha-chaufför, han erbjöd sig att för 100 rs var ta oss runt på te, kaffe och kryddodlingar. Den resan var värd pengarna. Fick se ett jätte vackert vattenfall utan vatten. Mera en hög klippa då men det var ett vattenfall när det fanns vatten där. Det var ungefär 1200 meter över havet.

Nu är vi alltså i staden (byn kanske) Kumily som ligger uppe i Keralas högland alldeles utanför naturreservatet Periyar. Bussturen hit var på slingrande bergsvägar med fantastisk utsikt och det var en av dom få gångerna jag faktiskt njöt av en bussfärd.
Vi stannade lite längre än vi hade tänkt för det fanns lite grann att göra här. Första dan så var vi på en 2 timmars uppvisning i Kalari, en indisk kampsport, det visade sig att det var mycket intressant men vi trodde att vi hade blivit lurade när vi insåg att vi var 4 pers i publiken och uppvisningen var i ett skjul gjort av plastsäckar. Idag började vi dagen med att kliva upp kl 6 och åkte båt i naturreservatet i 2 timmar, det lät som om det var garanterat att vi skulle få se elefanter och kanske tigrar. Istället så såg vi inte så många djur bara några fåglar en utterfamilj, vildsvin och faktiskt en bisonoxe (på jättelångt håll) men jag var nöjd ändå för naturen var jättefin med skogsdungar som var som tagna ur en saga. Henrik däremot klagade högljutt under hela resan och beklagade sig att han inte tog med sig en bok.
Dagen fortsatte med en ca 3,5 timmars rickshawfärd runt staden där vi kollade på odlingar av te, kaffe, kardemumma, kanel, vanilj, peppar, chili osv. Det var lite turistigt men vi var jättenöjda.
Imorgon åker vi vidare norrut mot Bombay (tyvärr) för att ta oss vidare med tåg så fort som möjligt mot dom kända Ajanta-grottorna.
Ha de bra allihopa

Ja, idag har man spenderat sista dagen på stranden för resten av den här resan. Lite tråkigt. Blir ett dopp i Ganges när vi kommer till Rishikesh, men det är ju inte riktigt samma sak.

Stranden här är helt underbar iaf. Mycket bättre än i Goa. Vattnet är grönt och helt klart och det är jättevarmt, säkert minst 25 grader. Stranden är som sagt inte så lång men rätt så bred och det är aldrig så mycket människor där så man får lätt plats utan att trängas. Och inga strandförsäljare förutom en som säljer frukt! Det är det bästa av allt, att kunna ligga utan att bli störd varannan minut som man blir i Goa.
Det finns en till strand också, en pytteliten, ca 50 m och 5 m bred med svart sand. Upptäckte den först idag. Det enda som är dåligt här är att det är väldigt strömt och ganska stora vågor. Men jag går inte längre ut än tills jag har vatten till midjan. På den större stranden går det fyra livvakter som blåser i visselpipor om man badar där det är farligt.

Imorgon ska vi åka till ett wildlife sanctuary, Periyar tror jag att det hette. Det ska bli kul, det blev aldrig något sånt besök på förra resan. Kalle känner sej lite smatt krasslig, feber kanske, hoppas det går över tills imorgon.

Nu befinner vi oss så långt söderut i Indien som vi tänker åka, härnäfter bär det långsamt norröver.
I måndags lämnade vi Kochi med buss till Allapuzha (Alleppey). Det tog bara ca 2 timmar. Allapuzha visade sej vara den tråkigaste staden vi varit i med bara små indiska restauranger där nästan ingen kan engelska. Vi stannade bara där en natt; nästa dag (tisdag) tog vi 8 timmars backwater-båttur till Kollam (Quilon) som verkar vara ett måste när man är i Kerala.

Det var väldigt fint där man åkte på floderna, grönt överallt och människor som bodde direkt vid vattnet. Vi stannade vid en restaurang och åt typisk keralsk lunch, ris med fem olika röror serverade på bananblad. Och vi åt som indierna, med händerna. Maten var faktiskt ovanligt god för att vara indisk och inte någon stark heller, det är tydligen starkare mat i norr än i söder.

Kollam verkade vara lika tråkig stad som Allapuzha så vi tog buss till Varkala direkt. Det tar ca 1,5 timme att åka dit. Vi åkte buss halvvägs sen mötte vi en trevlig indier att dela rickshaw med, men precis som Kalle misstänkte var han en inkastare som ville få oss att bo på hans hotell. Det var för dyrt för vår budget (300 rs för alla i ett fint dubbelrum med toa och dusch), vi hittade ett annat lika fint för 200 rs som vi tog istället.

I Lonely Planet hade vi läst att Varkala skulle vara ett lugnt och mysigt strandställe som hippies kom till, men det var det verkligen inte. Det kryllar av fina dyra hotell och restauranger och det är fullt med charterturister här. Det är värre än Goa. Men stranden är väldigt fin, den är ganska liten och ligger nedanför klippor. Vi stannar kanske två, tre dagar till sen åker vi till ett naturreservat och hoppas få se lite vilda djur.

Imorgon åker vi härifrån, blir bara tre nätter här. Det är en alldeles för stor stad, inge mysig alls. Staden består av flera öar och halvöar och man åker färja mellan dom. Fast vi har bara åkt mellan dom två största öarna. Imorgon åker vi till Alleppey för att åka en backwater-båttur som alla turister i Kerala gör, ska tydligen vara väldigt speciellt.

Idag var Kalle och jag på bio. Vi såg The Incredibles, väldigt bra film. Vi hade ingen koll på tiden så vi missade dom första fem minuterna.
Igår var vi och kollade på någon världsberömd gammal klassisk indisk pjas. Den var en och en halv timme plus en och en halv timme före när dom sminkade sej. Det var alldeles för hög musik som gjorde ont i öronen och pjasen fattade vi ingenting av. Det var ingen dialog, bara kroppsspråk och mimik. Två personer som dansar runt varandra i 1,5 timmar blir lite för mycket. Men vi har varit kulturella iaf.